publicerad: 2015
upprullning
upp|rull·ning
substantiv
~en ~ar • till rulla upp
Singular | |
---|---|
en upprullning | obestämd form |
en upprullnings | obestämd form genitiv |
upprullningen | bestämd form |
upprullningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
upprullningar | obestämd form |
upprullningars | obestämd form genitiv |
upprullningarna | bestämd form |
upprullningarnas | bestämd form genitiv |