publicerad: 2015
upprustningsbehov
upp·rust·nings|be·hov
substantiv
~et; pl. ~ • till upprustning 1,2 behov
Singular | |
---|---|
ett upprustningsbehov | obestämd form |
ett upprustningsbehovs | obestämd form genitiv |
upprustningsbehovet | bestämd form |
upprustningsbehovets | bestämd form genitiv |
Plural | |
upprustningsbehov | obestämd form |
upprustningsbehovs | obestämd form genitiv |
upprustningsbehoven | bestämd form |
upprustningsbehovens | bestämd form genitiv |