publicerad: 2015
utförsåkare
ut·förs|åk·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑åkarna utför åkare 1
Singular | |
---|---|
en utförsåkare | obestämd form |
en utförsåkares | obestämd form genitiv |
utförsåkaren | bestämd form |
utförsåkarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
utförsåkare | obestämd form |
utförsåkares | obestämd form genitiv |
utförsåkarna | bestämd form |
utförsåkarnas | bestämd form genitiv |