publicerad: 2015
utförseltillstånd
ut·försel|till·stånd
substantiv
~et; pl. ~ • till tillstånd 2 utförsel
Singular | |
---|---|
ett utförseltillstånd | obestämd form |
ett utförseltillstånds | obestämd form genitiv |
utförseltillståndet | bestämd form |
utförseltillståndets | bestämd form genitiv |
Plural | |
utförseltillstånd | obestämd form |
utförseltillstånds | obestämd form genitiv |
utförseltillstånden | bestämd form |
utförseltillståndens | bestämd form genitiv |