publicerad: 2015
utredningssekreterare
ut·red·nings|se·kret·er·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑sekreterarna utredning sekreterare
Singular | |
---|---|
en utredningssekreterare | obestämd form |
en utredningssekreterares | obestämd form genitiv |
utredningssekreteraren | bestämd form |
utredningssekreterarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
utredningssekreterare | obestämd form |
utredningssekreterares | obestämd form genitiv |
utredningssekreterarna | bestämd form |
utredningssekreterarnas | bestämd form genitiv |