SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
utstråla
ut|­stråla verb ~de ~t spridas i form av strålar: ​solen ut­strålar el. strålar ut värme och ljusbildl.: ​hela hans person ut­strålar el. (sällan) strålar ut väl­vilja
Finita former
utstrålarpresens aktiv
utstrålaspresens passiv
utstråladepreteritum aktiv
utstråladespreteritum passiv
utstrålaimperativ aktiv
Infinita former
att utstrålainfinitiv aktiv
att utstrålasinfinitiv passiv
har/hade utstrålatsupinum aktiv
har/hade utstrålatssupinum passiv
Presens particip
utstrålande
Perfekt particip
en utstrålad + substantiv
ett utstrålat + substantiv
den/det/de utstrålade + substantiv