publicerad: 2015
vagabondage
vaga·bond·age
[‑a´∫]
substantiv
~t [‑et] • ⟨åld.⟩ vagabondliv
Singular | |
---|---|
ett vagabondage | obestämd form |
ett vagabondages | obestämd form genitiv |
vagabondaget | bestämd form |
vagabondagets | bestämd form genitiv |