publicerad: 2015
vingla
vingla
verb
~de ~t 1 vackla; vara ostadig el. opålitlig2 bjuda el. spela vingel
Finita former | |
---|---|
vinglar | presens aktiv |
vinglas | presens passiv |
vinglade | preteritum aktiv |
vinglades | preteritum passiv |
vingla | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att vingla | infinitiv aktiv |
att vinglas | infinitiv passiv |
har/hade vinglat | supinum aktiv |
har/hade vinglats | supinum passiv |
Presens particip | |
vinglande |