publicerad: 2015
yrkan
yrk·an
substantiv; best. ~; i pl. används yrkanden • en yrkan
Singular | |
---|---|
en yrkan | obestämd form |
en yrkans | obestämd form genitiv |
yrkan | bestämd form |
yrkans | bestämd form genitiv |
Plural | |
yrkanden | obestämd form |
yrkandens | obestämd form genitiv |
yrkandena | bestämd form |
yrkandenas | bestämd form genitiv |