publicerad: 2015
ömhetsbehov
öm·hets|be·hov
substantiv
~et; pl. ~ ömhet 2 behov
Singular | |
---|---|
ett ömhetsbehov | obestämd form |
ett ömhetsbehovs | obestämd form genitiv |
ömhetsbehovet | bestämd form |
ömhetsbehovets | bestämd form genitiv |
Plural | |
ömhetsbehov | obestämd form |
ömhetsbehovs | obestämd form genitiv |
ömhetsbehoven | bestämd form |
ömhetsbehovens | bestämd form genitiv |