publicerad: 2015
ömhetsbevis
öm·hets|be·vis
substantiv
~et; pl. ~ • ömhetsyttring
Singular | |
---|---|
ett ömhetsbevis | obestämd form |
ett ömhetsbevis | obestämd form genitiv |
ömhetsbeviset | bestämd form |
ömhetsbevisets | bestämd form genitiv |
Plural | |
ömhetsbevis | obestämd form |
ömhetsbevis | obestämd form genitiv |
ömhetsbevisen | bestämd form |
ömhetsbevisens | bestämd form genitiv |