SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
bandit
band·­it [‑i´t] substantiv ~en ~er rövare, bov, skurk; ​en­armad bandit en spel­automat med en spak
Singular
en banditobestämd form
en banditsobestämd form genitiv
banditenbestämd form
banditensbestämd form genitiv
Plural
banditerobestämd form
banditersobestämd form genitiv
banditernabestämd form
banditernasbestämd form genitiv