publicerad: 2015
befria
be·fria
verb
~de ~t • försätta i frihet; göra fri från; bildl. förlösa spänningar
Finita former | |
---|---|
befriar | presens aktiv |
befrias | presens passiv |
befriade | preteritum aktiv |
befriades | preteritum passiv |
befria | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att befria | infinitiv aktiv |
att befrias | infinitiv passiv |
har/hade befriat | supinum aktiv |
har/hade befriats | supinum passiv |
Presens particip | |
befriande | |
Perfekt particip | |
en befriad + substantiv | |
ett befriat + substantiv | |
den/det/de befriade + substantiv |