publicerad: 2015
befordringsreform
be·fordr·ings|re·form
substantiv
~en ~er • till befordring 1 reform
Singular | |
---|---|
en befordringsreform | obestämd form |
en befordringsreforms | obestämd form genitiv |
befordringsreformen | bestämd form |
befordringsreformens | bestämd form genitiv |
Plural | |
befordringsreformer | obestämd form |
befordringsreformers | obestämd form genitiv |
befordringsreformerna | bestämd form |
befordringsreformernas | bestämd form genitiv |