publicerad: 2015
benling
ben·ling
substantiv
~en ~ar • skinn från djurs ben
Singular | |
---|---|
en benling | obestämd form |
en benlings | obestämd form genitiv |
benlingen | bestämd form |
benlingens | bestämd form genitiv |
Plural | |
benlingar | obestämd form |
benlingars | obestämd form genitiv |
benlingarna | bestämd form |
benlingarnas | bestämd form genitiv |