publicerad: 2015
bensträckare
ben|sträck·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑sträckarna • ⟨vard.⟩ kortare paus ibl. med lätt motion
Singular | |
---|---|
en bensträckare | obestämd form |
en bensträckares | obestämd form genitiv |
bensträckaren | bestämd form |
bensträckarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
bensträckare | obestämd form |
bensträckares | obestämd form genitiv |
bensträckarna | bestämd form |
bensträckarnas | bestämd form genitiv |