publicerad: 2015
bensträckare
ben|sträck·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑sträckarna • ⟨vard.⟩ kortare paus ibl. med lätt motion
| Singular | |
|---|---|
| en bensträckare | obestämd form |
| en bensträckares | obestämd form genitiv |
| bensträckaren | bestämd form |
| bensträckarens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| bensträckare | obestämd form |
| bensträckares | obestämd form genitiv |
| bensträckarna | bestämd form |
| bensträckarnas | bestämd form genitiv |


