publicerad: 2015
betingning
be·ting·ning
substantiv
~en ~ar • till betinga 2
Singular | |
---|---|
en betingning | obestämd form |
en betingnings | obestämd form genitiv |
betingningen | bestämd form |
betingningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
betingningar | obestämd form |
betingningars | obestämd form genitiv |
betingningarna | bestämd form |
betingningarnas | bestämd form genitiv |