publicerad: 2015
beviskedja
be·vis|kedja
substantiv
~n ‑kedjor • ⟨jur.⟩ bevis 1 1kedja
Singular | |
---|---|
en beviskedja | obestämd form |
en beviskedjas | obestämd form genitiv |
beviskedjan | bestämd form |
beviskedjans | bestämd form genitiv |
Plural | |
beviskedjor | obestämd form |
beviskedjors | obestämd form genitiv |
beviskedjorna | bestämd form |
beviskedjornas | bestämd form genitiv |