publicerad: 2015
bevisprovokation
be·vis|pro·vok·at·ion
substantiv
~en ~er • en tillåten polisiär metod
Singular | |
---|---|
en bevisprovokation | obestämd form |
en bevisprovokations | obestämd form genitiv |
bevisprovokationen | bestämd form |
bevisprovokationens | bestämd form genitiv |
Plural | |
bevisprovokationer | obestämd form |
bevisprovokationers | obestämd form genitiv |
bevisprovokationerna | bestämd form |
bevisprovokationernas | bestämd form genitiv |