publicerad: 2015
braksuccé
brak|succé
substantiv
~n ~er • ⟨vard.⟩ stor succé
Singular | |
---|---|
en braksuccé | obestämd form |
en braksuccés | obestämd form genitiv |
braksuccén | bestämd form |
braksuccéns | bestämd form genitiv |
Plural | |
braksuccéer | obestämd form |
braksuccéers | obestämd form genitiv |
braksuccéerna | bestämd form |
braksuccéernas | bestämd form genitiv |