publicerad: 2015
bryderi
bryd·eri
[‑eri´]
substantiv
~et ~er • förlägenhet; villrådighet
Singular | |
---|---|
ett bryderi | obestämd form |
ett bryderis | obestämd form genitiv |
bryderiet | bestämd form |
bryderiets | bestämd form genitiv |
Plural | |
bryderier | obestämd form |
bryderiers | obestämd form genitiv |
bryderierna | bestämd form |
bryderiernas | bestämd form genitiv |