publicerad: 2015
brydsamhet
bryd·sam·het
substantiv
~en ~er brydsam
Singular | |
---|---|
en brydsamhet | obestämd form |
en brydsamhets | obestämd form genitiv |
brydsamheten | bestämd form |
brydsamhetens | bestämd form genitiv |
Plural | |
brydsamheter | obestämd form |
brydsamheters | obestämd form genitiv |
brydsamheterna | bestämd form |
brydsamheternas | bestämd form genitiv |