publicerad: 2015
disciplinmål
discipl·in|mål
substantiv
~et; pl. ~ • ⟨mil.⟩ till mål 4 disciplin 1
Singular | |
---|---|
ett disciplinmål | obestämd form |
ett disciplinmåls | obestämd form genitiv |
disciplinmålet | bestämd form |
disciplinmålets | bestämd form genitiv |
Plural | |
disciplinmål | obestämd form |
disciplinmåls | obestämd form genitiv |
disciplinmålen | bestämd form |
disciplinmålens | bestämd form genitiv |