SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
disciplinbrott
discipl·­in|­brott substantiv ~et; pl. ~ disciplin 1 brott 1
Singular
ett disciplinbrottobestämd form
ett disciplinbrottsobestämd form genitiv
disciplinbrottetbestämd form
disciplinbrottetsbestämd form genitiv
Plural
disciplinbrottobestämd form
disciplinbrottsobestämd form genitiv
disciplinbrottenbestämd form
disciplinbrottensbestämd form genitiv