publicerad: 2015
enkelknäppning
enkel|knäpp·ning
substantiv
~en ~ar • till knäppning 2 enkel 1
Singular | |
---|---|
en enkelknäppning | obestämd form |
en enkelknäppnings | obestämd form genitiv |
enkelknäppningen | bestämd form |
enkelknäppningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
enkelknäppningar | obestämd form |
enkelknäppningars | obestämd form genitiv |
enkelknäppningarna | bestämd form |
enkelknäppningarnas | bestämd form genitiv |