publicerad: 2015
envåningshus
en·vån·ings|hus
substantiv
~et; pl. ~ envånings hus 1
Singular | |
---|---|
ett envåningshus | obestämd form |
ett envåningshus | obestämd form genitiv |
envåningshuset | bestämd form |
envåningshusets | bestämd form genitiv |
Plural | |
envåningshus | obestämd form |
envåningshus | obestämd form genitiv |
envåningshusen | bestämd form |
envåningshusens | bestämd form genitiv |