publicerad: 2015
förhållningsregel
för·håll·nings|regel
substantiv
~n ‑regler • till förhålla sig 1 förhållning 1regel
Singular | |
---|---|
en förhållningsregel | obestämd form |
en förhållningsregels | obestämd form genitiv |
förhållningsregeln | bestämd form |
förhållningsregelns | bestämd form genitiv |
Plural | |
förhållningsregler | obestämd form |
förhållningsreglers | obestämd form genitiv |
förhållningsreglerna | bestämd form |
förhållningsreglernas | bestämd form genitiv |