publicerad: 2015
förhållningssätt
för·håll·nings|sätt
substantiv
~et; pl. ~ • till förhålla sig 1 förhållning sätt 1
Singular | |
---|---|
ett förhållningssätt | obestämd form |
ett förhållningssätts | obestämd form genitiv |
förhållningssättet | bestämd form |
förhållningssättets | bestämd form genitiv |
Plural | |
förhållningssätt | obestämd form |
förhållningssätts | obestämd form genitiv |
förhållningssätten | bestämd form |
förhållningssättens | bestämd form genitiv |