publicerad: 2015
försoningslära
för·son·ings|lära
substantiv
~n ‑läror • ⟨särsk. relig.⟩ försoning 1lära
Singular | |
---|---|
en försoningslära | obestämd form |
en försoningsläras | obestämd form genitiv |
försoningsläran | bestämd form |
försoningslärans | bestämd form genitiv |
Plural | |
försoningsläror | obestämd form |
försoningslärors | obestämd form genitiv |
försoningslärorna | bestämd form |
försoningslärornas | bestämd form genitiv |