publicerad: 2015
fasthållning
fast|håll·ning
substantiv
~en ~ar • särsk. i ishockey; till hållning 3
Singular | |
---|---|
en fasthållning | obestämd form |
en fasthållnings | obestämd form genitiv |
fasthållningen | bestämd form |
fasthållningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
fasthållningar | obestämd form |
fasthållningars | obestämd form genitiv |
fasthållningarna | bestämd form |
fasthållningarnas | bestämd form genitiv |