publicerad: 2015
fragment
frag·ment
[‑men´t]
substantiv
~et; pl. ~ • brottstycke, spillra
Singular | |
---|---|
ett fragment | obestämd form |
ett fragments | obestämd form genitiv |
fragmentet | bestämd form |
fragmentets | bestämd form genitiv |
Plural | |
fragment | obestämd form |
fragments | obestämd form genitiv |
fragmenten | bestämd form |
fragmentens | bestämd form genitiv |