publicerad: 2015
gärningsort
gärn·ings|ort
substantiv
~en ~er gärning ort 1
Singular | |
---|---|
en gärningsort | obestämd form |
en gärningsorts | obestämd form genitiv |
gärningsorten | bestämd form |
gärningsortens | bestämd form genitiv |
Plural | |
gärningsorter | obestämd form |
gärningsorters | obestämd form genitiv |
gärningsorterna | bestämd form |
gärningsorternas | bestämd form genitiv |