SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
hallon
hall·­on substantiv ~et; pl. ~ bär från en buske
Singular
ett hallonobestämd form
ett hallonsobestämd form genitiv
hallonetbestämd form
hallonetsbestämd form genitiv
Plural
hallonobestämd form
hallonsobestämd form genitiv
hallonenbestämd form
hallonensbestämd form genitiv