publicerad: 2015
identitetskris
id·ent·itets|kris
substantiv
~en ~er • till identitet 2 1kris
Singular | |
---|---|
en identitetskris | obestämd form |
en identitetskris | obestämd form genitiv |
identitetskrisen | bestämd form |
identitetskrisens | bestämd form genitiv |
Plural | |
identitetskriser | obestämd form |
identitetskrisers | obestämd form genitiv |
identitetskriserna | bestämd form |
identitetskrisernas | bestämd form genitiv |