publicerad: 2015
identitetspapper
id·ent·itets|papper
substantiv
~et el. ‑pappret; pl. ~, best. pl. ~en el. ‑pappren • till papper 2 identitet 1
Singular | |
---|---|
ett identitetspapper | obestämd form |
ett identitetspappers | obestämd form genitiv |
identitetspapperet (identitetspappret) | bestämd form |
identitetspapperets (identitetspapprets) | bestämd form genitiv |
Plural | |
identitetspapper | obestämd form |
identitetspappers | obestämd form genitiv |
identitetspapperen (identitetspappren) | bestämd form |
identitetspapperens (identitetspapprens) | bestämd form genitiv |
SAOL