publicerad: 2015
inspektris
in·spekt·ris
[‑ri´s]
substantiv
~en ~er • kvinnlig inspektör
Singular | |
---|---|
en inspektris | obestämd form |
en inspektris | obestämd form genitiv |
inspektrisen | bestämd form |
inspektrisens | bestämd form genitiv |
Plural | |
inspektriser | obestämd form |
inspektrisers | obestämd form genitiv |
inspektriserna | bestämd form |
inspektrisernas | bestämd form genitiv |