publicerad: 2015
käringjävel
kär·ing|jävel
el. kärr·ing|jävel
substantiv
~n ‑jävlar • ⟨starkt nedsätt.⟩ käring jävel
Singular | |
---|---|
en käringjävel (en kärringjävel) | obestämd form |
en käringjävels (en kärringjävels) | obestämd form genitiv |
käringjäveln (kärringjäveln) | bestämd form |
käringjävelns (kärringjävelns) | bestämd form genitiv |
Plural | |
käringjävlar (kärringjävlar) | obestämd form |
käringjävlars (kärringjävlars) | obestämd form genitiv |
käringjävlarna (kärringjävlarna) | bestämd form |
käringjävlarnas (kärringjävlarnas) | bestämd form genitiv |