publicerad: 2015
klant
klant
substantiv
~en ~ar • ⟨vard.⟩ person som ofta bär sig dumt åt
Singular | |
---|---|
en klant | obestämd form |
en klants | obestämd form genitiv |
klanten | bestämd form |
klantens | bestämd form genitiv |
Plural | |
klantar | obestämd form |
klantars | obestämd form genitiv |
klantarna | bestämd form |
klantarnas | bestämd form genitiv |