publicerad: 2015
klantarsle
klant|arsle
el. klant|arsel
substantiv
‑arslet ‑arslen • ⟨starkt vard.⟩ klantig person
Singular | |
---|---|
ett klantarsle (ett klantarsel) | obestämd form |
ett klantarsles (ett klantarsels) | obestämd form genitiv |
klantarslet (klantarselet) | bestämd form |
klantarslets (klantarselets) | bestämd form genitiv |
Plural | |
klantarslen | obestämd form |
klantarslens | obestämd form genitiv |
klantarslena | bestämd form |
klantarslenas | bestämd form genitiv |