publicerad: 2015
kohesion
ko·hes·ion
substantiv
~en • ⟨särsk. fys.⟩ sammanhållningskraft
Singular | |
---|---|
en kohesion | obestämd form |
en kohesions | obestämd form genitiv |
kohesionen | bestämd form |
kohesionens | bestämd form genitiv |