publicerad: 2015
konfiskera
kon·fisk·era
[‑fiske´ra]
verb
~de ~t • beslagta, dra in till staten
Finita former | |
---|---|
konfiskerar | presens aktiv |
konfiskeras | presens passiv |
konfiskerade | preteritum aktiv |
konfiskerades | preteritum passiv |
konfiskera | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att konfiskera | infinitiv aktiv |
att konfiskeras | infinitiv passiv |
har/hade konfiskerat | supinum aktiv |
har/hade konfiskerats | supinum passiv |
Presens particip | |
konfiskerande | |
Perfekt particip | |
en konfiskerad + substantiv | |
ett konfiskerat + substantiv | |
den/det/de konfiskerade + substantiv |