publicerad: 2015
konklav
kon·klav
[‑kla´v]
substantiv
~en ~er • kardinalernas sammanträde för att välja ny påve; sluten krets, hemlig sammankomst
| Singular | |
|---|---|
| en konklav | obestämd form |
| en konklavs | obestämd form genitiv |
| konklaven | bestämd form |
| konklavens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| konklaver | obestämd form |
| konklavers | obestämd form genitiv |
| konklaverna | bestämd form |
| konklavernas | bestämd form genitiv |


