publicerad: 2015
konossement
konosse·ment
[‑men´t]
substantiv
~et; pl. ~ • skeppsfraktsedel, fraktbrev
Singular | |
---|---|
ett konossement | obestämd form |
ett konossements | obestämd form genitiv |
konossementet | bestämd form |
konossementets | bestämd form genitiv |
Plural | |
konossement | obestämd form |
konossements | obestämd form genitiv |
konossementen | bestämd form |
konossementens | bestämd form genitiv |