publicerad: 2015
korsförhör
kors|för·hör
substantiv
~et; pl. ~ • inträngande förhör; till förhör 2
Singular | |
---|---|
ett korsförhör | obestämd form |
ett korsförhörs | obestämd form genitiv |
korsförhöret | bestämd form |
korsförhörets | bestämd form genitiv |
Plural | |
korsförhör | obestämd form |
korsförhörs | obestämd form genitiv |
korsförhören | bestämd form |
korsförhörens | bestämd form genitiv |