publicerad: 2015
kvistare
kvist·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. kvistarna • särsk. om maskin; till kvista 1
Singular | |
---|---|
en kvistare | obestämd form |
en kvistares | obestämd form genitiv |
kvistaren | bestämd form |
kvistarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
kvistare | obestämd form |
kvistares | obestämd form genitiv |
kvistarna | bestämd form |
kvistarnas | bestämd form genitiv |