publicerad: 2015
magnetisering
magn·et·is·er·ing
substantiv
~en ~ar magnetisera
Singular | |
---|---|
en magnetisering | obestämd form |
en magnetiserings | obestämd form genitiv |
magnetiseringen | bestämd form |
magnetiseringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
magnetiseringar | obestämd form |
magnetiseringars | obestämd form genitiv |
magnetiseringarna | bestämd form |
magnetiseringarnas | bestämd form genitiv |