publicerad: 2015
moralism
mor·al·ism
[‑is´m]
substantiv
~en ~er • överdrivet framhävande av moraliska synpunkter
Singular | |
---|---|
en moralism | obestämd form |
en moralisms | obestämd form genitiv |
moralismen | bestämd form |
moralismens | bestämd form genitiv |
Plural | |
moralismer | obestämd form |
moralismers | obestämd form genitiv |
moralismerna | bestämd form |
moralismernas | bestämd form genitiv |