publicerad: 2015
naturbarn
nat·ur|barn
substantiv
~et; pl. ~ natur 1 barn
Singular | |
---|---|
ett naturbarn | obestämd form |
ett naturbarns | obestämd form genitiv |
naturbarnet | bestämd form |
naturbarnets | bestämd form genitiv |
Plural | |
naturbarn | obestämd form |
naturbarns | obestämd form genitiv |
naturbarnen | bestämd form |
naturbarnens | bestämd form genitiv |