SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
rättika
rätt·­ika substantiv ~n rättikor stam­knöl av en växt
Singular
en rättikaobestämd form
en rättikasobestämd form genitiv
rättikanbestämd form
rättikansbestämd form genitiv
Plural
rättikorobestämd form
rättikorsobestämd form genitiv
rättikornabestämd form
rättikornasbestämd form genitiv