publicerad: 2015
rättighetsinnehavare
rätt·ig·hets|inne·hav·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑innehavarna rättighet innehavare
| Singular | |
|---|---|
| en rättighetsinnehavare | obestämd form |
| en rättighetsinnehavares | obestämd form genitiv |
| rättighetsinnehavaren | bestämd form |
| rättighetsinnehavarens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| rättighetsinnehavare | obestämd form |
| rättighetsinnehavares | obestämd form genitiv |
| rättighetsinnehavarna | bestämd form |
| rättighetsinnehavarnas | bestämd form genitiv |


