publicerad: 2015
rättighetsinnehavare
rätt·ig·hets|inne·hav·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑innehavarna rättighet innehavare
Singular | |
---|---|
en rättighetsinnehavare | obestämd form |
en rättighetsinnehavares | obestämd form genitiv |
rättighetsinnehavaren | bestämd form |
rättighetsinnehavarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
rättighetsinnehavare | obestämd form |
rättighetsinnehavares | obestämd form genitiv |
rättighetsinnehavarna | bestämd form |
rättighetsinnehavarnas | bestämd form genitiv |